Va på MVC idag och fick positiva nyheter mitt i allt elände. Bebisen ligger med huvudet neråt, men barnmorskan sa att det finns "risk" att bebisen hoppar ur den positionen upp till v. 37. Jag är i v. 36 på torsdag, så nu ska han banne mig INTE hoppa ur och hålla på. Då blir jag ledsen i ögat.

Annars är man lika bitter och frustrerad som vanligt. Det är verkligen jätteroligt att känna sig så ful och fet som man gör. Man blir ju inte mindre heller direkt. Vill bara att all den här skiten ska vara över nån jävla gång. Men inte idag eller imorgon, för imorgon ska jag till Ullared. Sen är det fritt fram. Men jag vet att jag kommer gå över tiden, så jag hoppas inte alltför mycket.